Igår körde jag Nyårsknallen i Pagla och idag körde jag ett eget träningsrace i Pagla. Två bra och tuffa träningspass!
Igår var det en masstart på 9km på programmet. Vi snurrade 3 varv på en 3km slinga. Hängde med bra från start och var med och drog i täten. Vi blev färre och färre där framme och mot slutet var vi bara två åkare kvar. I spurten drog jag det längsta strået och var första dam i mål. Kul! Med bra skidor och inte så mycket känningar av mina skavanker så blev det ett lopp som överträffade mina förväntningar. Imorse stakade jag en egen träningstävling. Snön har vräkt ner inatt och idag och spåren var opistade. Det blev minst sagt tufft att staka i 2dm nysnö. Hur som helst så blev det väldigt bra träning! Förhållandena är ju inte alltid på topp under riktiga tävlingar och därför ser jag det som positivt att ibland måsta träna i lite knepigare förhållanden. Nu ska jag bege mig ut i snökaoset igen och genomföra dagens andra pass. Det blir på Gruvbergets elljusspår alldeles utanför dörren. Det är skönt att ha ett spår så nära! Imorgon väntar vilodag och det känns faktiskt ganska skönt. Min tanke är att sitta bänkad framför tvn och titta på Tour de ski som drar igång!
0 Comments
De senaste dagarna har varit kyliga. Temperaturen har legat kring -15grader och det är aningen kallt i min smak. Det får gärna vara lite varmare så att man inte behöver ha lika mycket kläder och vara orolig för att luftrören ska ta stryk av kallgraderna.
Den övre bilden är från julaftonsmorgon då jag körde ett tufft intervallpass. Stakintervaller i tröskel och tävlingsfart. Väldigt mysigt att starta julafton ute i skidspåret måste jag säga! Den undre bilden är tagen vid ett distanspass här om dagen. Jag var ute för tidigt för att pistmaskinen skulle ha hunnit ut så jag fick åka i en massa nysnö. Med 4 minuter kvar av passet så kom pistmaskinen. Typiskt! Trots opistade spår så var det en väldigt fin morgon som ni ser. Imorgon är det race som gäller. Nyårknallen går av stapeln i Pagla och för min del står en masstart på 9km i fristil på programmet. Jag håller tummarna för att temperaturen inte blir för låg! Äntligen lite julledighet! Igårkväll tog jag tåget hem till Boden. Väldigt skönt att få landa hemma efter en tuff vecka. Ännu en termin är nu till ända och det känns galet att jag redan har gjort häften av år 2 på skidgymnasiet. Tiden går så snabbt! Jag ser framemot att få vara lite ledig och att kunna rikta allt fokus på träning och återhämtning.
Bilderna ovan är från onsdagens långpass på Dundret. Vi startade vid skolan och åkte kommunspåret till Dundret, sedan uppför femmanvägen och nedför slalombackarna innan vi avslutade passet på Hellnerstadion. Temperaturen låg kring nollan och vi hade nypistade spår. Det blev ett riktigt fint pass! I helgen har jag varit hemma i Boden. Första Sverigecup-helgen har gått av stapeln på skidstadion i Pagla. Jag har stått vid sidan av spåret och hejat, vilket var trist då jag allra helst hade velat tävla själv. Som jag längtar tills jag är skadefri och också kan tävla i klassisk stil. Det ser jag framemot!
Förutom att kolla på tävlingarna så har jag själv tränat i helgen. Jag körde bland annat ett intervallpass på spåren i sävast imorse. Fantastiskt fin himmel som ni kan se på en av bilderna ovan. Termometern visade -17grader och det innebar att det bara var att ta på sig värmeväxlaren. Tungt att andas genom den, men betydligt mer skonsamt för luftrören jämfört med kalluften. Det blev i alla fall ett fint pass. Den andra bilden är från en morgon i veckan då jag åkte på kommunrundan. En bild från en härlig dag i vintras.Förra veckan var jag ner till Stockholm och Sophiahemmet för att undersöka foten och få en klarhet i vad som krävs för att få den hel igen. Fastän det var jobbigt att få besked så känns det bra att jag nu vet vad man ska vidta för åtgärd.
Det visade sig att det inte bara är en fraktur i foten, utan två. Eftersom det har gått så pass lång tid kommer det inte att kunna läka ihop av sig själv utan det enda alternativet är att operera. Det som känns väldigt frustrerande är att man redan på röntgenbilderna som togs i våras kan se hur benet är av. Detta är något som den första läkaren har missat. Jag kan inte låta bli att tänka på hur det hade kunnat vara om man redan då hade åtgärdat problemet, men tyvärr blir ju inte min fot bättre för det. När operationen kommer att göras är inte bestämt ännu, men det blir någon gång under säsongen tyvärr. Som det ser ut just nu så kommer jag att tävla cupen i Östersund efter nyår. Men hur det blir sen är oklart. Troligtvis blir det ett inga tävlingar under en tid efter det. Helst av allt hade jag velat köra på i den mån det går och ta tag i saken efter säsongen, men då väntar barmarkssäsongen som jag inte vill gå miste om. Isåfall skulle även nästa säsong att bli påverkad och det känns dumt. Jag försöker att vara klok och tänka ett steg längre, för just nu handlar det om att göra det bästa för framtiden och inte det som känns bäst för stunden. Jag har många år kvar i skidspåret och att bli hel igen är därför är det allra viktigaste just nu. I det stora hela så är några månader borta inte så mycket, men just nu känns det så, när jag redan nu får stryka målen för säsongen utan att ens ha fått testa ge vad jag kan. Det känns verkligen jätte tråkigt att det skulle bli såhär. Jag vet att det kommer att bli en tuff tid framöver då jag inte kommer kunna bedriva träning och tävling i den utsträckning som jag önskar, det jag gillar allra mest. Det sägs att man behöver motstånd för att växa och det försöker jag att tänka på när det är lite extra jobbigt. Men för att se det från den ljusa sidan så kommer jag hela tiden att kunna hålla igång på något sätt. Värre saker än såhär kan inträffa. Jag tacksam över att jag är omgiven av så fina människor. Tack till familj, vänner och min tränare, för att ni stöttar när det behövs. Ni är bäst! Ovan ser ni hur fint det var på dagens pass. Fantastiskt fint! Jag hade lång lunch och passade på att träna på den. Då fick jag få vara ute i lite dagsljus vilket var väldigt skönt. A1 med impulser och fartlekar. Jag åkte på skidspåret och sedan på lite skoterspår. Roligt att åka på lite nya ställen.
Under helgen var jag och tävlade i Kiruna. Jag avstod lördagens klassiska lopp och deltog endast vid masstarten i fristil på söndagen på grund av foten. Det blev ett tufft lopp med en tung känsla i kroppen. Inget lopp att hänga i julgranen med andra ord. Men det kommer fler tävlingar i framtiden och som man brukar säga ”Finns det lopp så finns det hopp”! Nu blickar jag mot torsdag då jag förhoppningsvis får ett besked angående foten. Även om jag troligtvis kommer att få ett tråkigt besked så känns det skönt att få veta vad man ska vidta för åtgärd. För att gå runt i ovisshet och inte veta exakt vad man ska göra för att få den hel igen är inte så roligt det heller. |
|